Mormor och jag
Det var mormor som visade skogen för mig, skogens magi och sagornas värld i verkligheten. Fast jag bodde mitt i skogen, bokstavligt talat...så var Mormors skog en annan sorts skog än den jag såg annars.
I mormors skog fanns allt möjligt spännande. Hon berättade medan vi gick där....improviserade säkert hur mycket som helst och jag lyssnade med stora öron och vidöppna sinnen. Jag kan se allt framför än idag. Kanske det är därför den djupa skogen med mossans mjuka golv och barrskogens tak berör mig så.
När våra barn var små, försökte jag förmedla samma känsla..hoppas jag lycktats och att dom får med sig många härliga minnen. Och den dag jag förhoppingsvis själv får bli mormor eller farmor, så hoppas jag få ta mitt barbarn i handen och gå in i skogens famn och berätta vidare om dom små små tomtarna och trollen i Lingonby och hur dagens värv går vidare för dom små liven...allt medan jag improviserar vidare inför stora öron och vidöppna sinnen....
Till minne av älskade mormor
skriven
Härligt med goa minnen :)